Har funderat lite på hur andra människor uppfattar mig o ser på mig senate tiden då vi hade en diskussion om hur man är för ett tag sen.
En vän sa till mig att jag är ju så otroligt skadeglad o sen att det är bara med mig,sandra o det gänget som det är svårt med känslor.( hon är ju som oss när hon är med oss).
Vi säger inte jag älskar dig el massa sånna grejer o skulle inte komma på tanken.
Men med andra människor i mitt liv så gör jag nog det el?
Så.....
Skadeglad? Är jag verkligen det i sån stor utsträckning? Kanske tyvärr....
Alltså jag kan inte hjälpa att jag skrattar o får en tillfredställande känsla när människor gör bort sig el är klantiga.
För då vet jag att jag inte är ensam. Jag är så klantig o plump man kan vara o att få se andra vara det är tillfredställande.
Jag vet det är mycket egoistiskt men jag är nog det.
Jag ÄLSKAR kicken som får mig o känna mig bra.
Kan vara genom att jag gör bra ifrån mig på jobbet,i skolan, får någon jag bryr mig om att förstå att dem är speciella ,få en annan människa glad, shopping runda eller se någon snubbla (inte om den skadar sig).
Men så vill jag ju inte bli uppfattad som en skadeglad tjej med problem med känslor.
Egot i mig skriker,gråter,hoppar om människor runt mig tror det....
Jag är ju en ganska go tjej som känner extremt mycket oxå.
Inte bara ego som man kan tro... Jag! jag! jag! visst men andra finns oxå med i mellan mina jag,haha!
Andra saker jag får höra från vänner är att jag är för snäll.
Ibland när jag kollar gammla inlägg så tänker jag att jag kanske uppfattas av er som läser som bitter el otacksam, men det är jag inte.
Jag har svårt att ventilera mina känslor och att skriva är mitt att få ut det jag känner.
När jag säger en sak el skriver det så blir det på riktigt o jag kan "ta på det" fall ni förstår vad jag menar.
Andra saker jag får höra från vänner är att jag är för snäll.
Ibland när jag kollar gammla inlägg så tänker jag att jag kanske uppfattas av er som läser som bitter el otacksam, men det är jag inte.
Jag har svårt att ventilera mina känslor och att skriva är mitt att få ut det jag känner.
När jag säger en sak el skriver det så blir det på riktigt o jag kan "ta på det" fall ni förstår vad jag menar.
Så vem är jag?
Min o andras syn på mig stämmer troligen inte överens men jag anser mig vara en ödmjuk,ganska klok o förståndig tjej med lite skinn på näsan.
Klantig, ego och envis är väl oxå några egenskaper som jag har.
Men jag försöker uppskatta det jag har och så övar jag dagligen på att leva här o nu,samt njuta av det som livet ger.
Men jag försöker uppskatta det jag har och så övar jag dagligen på att leva här o nu,samt njuta av det som livet ger.
Saker jag tränar på att bli bättre på är att:
kunna ta en komplimang utan att känna mig generad o helt ställd.
Ge mera komplimanger.
Försöka pratas om det som är jobbigt NU och inte om ett halvår.
Inte slösa min underbara tid på att vara rädd.
Säga NEJ till människor vilket jag har svårt för.
VEM ÄR JAG FÖR DIG?
VEM ÄR JAG FÖR DIG?
Du är en sann vänn, som får en att känna sig som din bästa vänn, fast jag vet att du har många vänner så känns det alltid som du är "här och nu" med mig=) Precis som jag tror du är med alla dina vänner, man känner sig bäst med dig! Du är en person jag litar på till 100% Tror aldrig att du skulle vilja mig något illa och jag har aldrig hört dig skvallrat om dina vänner, det gör att man vågar anförtro sig saker till dig. Du (som du skrev själv) pratar inte förrän känslor har fått smälta eller du vet själv hur du känner. Dina känslor känns ofta bearbetade, så jag tror du är en grubblare. Åh, nu saknar jag dig mer en nånsin. Minns tillbaka till bastukvällar, grillkvällar alldeles för tidigt på våren, spontana onsdagsutgångar och postenfester. Jag vill inte ha tillbaka den tiden, men vill inte ha det ogjort. Hoppas på att få nya minnen med en sann vänn=)
SvaraRadera//Jenny
Tack fina underbara Jenny!
SvaraRaderaDu har gjort hela min dag, fantastiskt o få läsa dina fina ord.*ler*
Jag hoppas vi ses snart och att du är piggare från feber o sjukdom.
Ja våra tidiga upptåg har varit mycket givande o lärande.
Blev ju fatiskt något av oss oxå tillslut.
Vill mysa lite med Emelie oxå. Hon måste blivit super stor sen jag såg henne sist.
Du är en ritigt bra vän du oxå och en av dem få jag litar på 100%.
Glad o lite bortskämd som har så otroligt amazing nära vänner.
Ni är inte så många men ni fyller mitt liv med MASSOR.
Måste hålla med mycket av de Jenny skrev, om att du är "här och nu". Du är alltid närvarande, du bryr dig alltid. Och jag vet att du är en grubblare, en tänkare, precis som jag. Så dina känslor är enormt bearbetade. De är en god egenskap, för du vet, för du har tänkt efter. Du är kanske smått hysterisk och impulsiv ibland, men de är en del av dig, alltså en till del att älska, för hur skulle de vara utan dina små anfall? Mindre bergochdalbana? Både du jag vet hur de skulle sluta, MER kaos.. Haha.
SvaraRaderaDu är en enormt stark människa, kanske inte fysiskt längre, haha, men mentalt/psykiskt. (Lite skämt bara) De finns ingenting du inte kan hantera och de imponeras jag utav.
För mig är du den där storasystern jag alltid önskade skulle finnas där. För mig är du harmoni. För mig är du balans. För mig är du en fast punkt i livet som alltid, oavsett vad finns där. Du är kärleksfull, varm, rolig, galen, du är vacker, du är sjuk i huvudet på ett alldeles underbart sätt. Du är påhittig och du är omtänksam. Du är en utav dom vackraste människorna som gått på denna jord. Du kanske inte är perfekt för andra, men för mig är du perfektion.
Du har ett hjärta som är unikt, hela du är unik. Ditt skratt sprider lycka och ditt leende är så genuint äkta så de smittas.
Jag vet inte vem jag är utan dig. Jag är så enormt tacksam över att du finns för utan dig är jag både vilse och förlorad.
Du är trygghet för mig. Tack för att du är du. Jag älskar dig!