söndag 6 november 2011

Sjukt att man kan känna...

Har en person jag skrivit om i min tidigare blogg som jag haft en väldigt speciell relation till.
Vi har inte setts på kanskee 7 år men han finns fortfarande i mina tankar någon gång lite nu o då.
Men här i veckan fick jag en speciel känsla o hörde hans röst i huvudet o kom att tänka på vårat senaste telefonsamtal som var för kanske 5,6år sen...
Pratade sedan i dag en gemensam vän till oss o då berättade han att M ska komma om ca 10 dagar o hälsa på...

Sjukt har inte saknat han på länge o sen när jag helt plötsligt får en sån stark längtan efter han så ska han komma hit.



Är med skräck blandad förtjusning...
Tänk om han inte vill träffa mig........
Sist vi såg så var det inte det bästa hejdå man kan önska.
Tänk om han vill och sen har vi inte samma band längre......
Han är så nära men ändå inte..Går inte att förklara.
Han kanske aldrig ens tänker på mig längre el saknar mig någon gång. (han är som en bror men ändå inte)
Svårt o beskriva våran relation.. Har aldrig haft någon likande med någon annan.
Va på ett djupare plan liksom.
"snö"
Tror han gift sig( sa han skulle göra det sist vi pratade) o jag hoppas han har frun med så man får träffa henne om det är så att vi hinner ses.
Vill han ska få träffa min Daniel o säga vad han tycker =).. Han kommer älska D som jag gör det vet jag.
O vill D ska träffa M som har en en stor betydelse i hela min familj.
Min mamma o pappa tycker såååååå mycket om honom.

Jag träffade M på Kos för 11år sen, var en galet sjukt kul resa.
En av mina bästa ever då den för ändrade mitt liv.

Nu vågar jag fegis publicera =).
Jag TRÄFFADE ÄNTLIGEN  min M nu i helgen o det är som tiden stått stilla.
Jag blev glad o så fulld av värme o glädje när jag pratar med honom.

Han är en väldigt speciell människa i mitt liv o jag är lyckligt lottad som har en sån fin människa så nära men ändå så långt bort om ni fattar .

När jag kramade han vill jag inte släppa tagen så höll kvar,haha!

Tack för du kom o för du fortfarande är du.
Längtar tills vi ses nästa gång.

1 kommentar:

  1. ja, tänk kära kusinis hur vissa människor bara har sån där speciell värkan på ens liv..

    underbart att dom finns.

    SvaraRadera