Livet!

Såhär ser jag på människor i allmänhet ,självklart inte alla.

Vi gnäller och klagar ,är missnöjda och otillfredställda med saker i livet men ofta så tuffar vi bara på tills något händer "påriktigt" och man vaknar till för en stund och omvärderar saker.

Vi vill kunna påverka o bestämma själva,ha kontrollen och när vi inte har det så blir allt så fruktansvärt otäckt,skrämmande,frustrerande och obekvämt.

Vi är vane människor och vi är bortskämda för vi förväntar oss alltid att allt ska funka.

När det ibland inte gör det raseras dagen,planeringar osv....

Tiden räcker aldrig till och när den väl gör det så är det för man har extremt tråkigt,väntar på något eller liknade.

Vi är duktiga på att skänka pengar till välgörenhet men är det för vi lättar samvetet med att göra en god gärning el för vi verkligen bryr oss och vill förändra.

(då måste vi vara bra människor om inte annat ser det bra ut att vara generös o hjälpa)

Alla med barn verkar ha fått superkrafter delux..Bakar,leker,jobbar 100% ,hinner med vänner,träna ,festa, sin partner,städa och laga mat men ändå pigga???

Sen behöver den knappt uppfostra el lära sina barn saker för dem är ju så duktiga och kan!!!!!

Grattis till er för så ser inte min vardag ut för 5öre.

Jag har en jätte snäll son som oftast skrattar och är glad men han kan vara lika sur och vrång oxå.

Att vara mamma är inte alls en dans på rosor och lätt som en plätt.

Det är krävande,fruktansvärt jobbigt ibland men självklart värt varje sekund.

Älskar att vara mamma men det är verkligen inte enkelt.

Är det meningen att livet ska vara såhär??

Teknologin tar över våra liv,vi vet det mesta om dem flesta tror vi för vi har sett en uppdatering på facebook,instagram el läst en blogg.

Vi ger ett sken av att vara något vi inte är för omvärlden för att idag ska man ha allt och helst lite till..

Att vara sjuk,trött,deppig,olycklig,fattig passar inte in.

Om vi haft en dålig dag men en bra sak har hänt är det det vi visar upp å alla runt om tror man lever det glada livet.

Ibland visar vi upp en lite känsligare sida kanske för att bli bekräftade,boostade el bara för att vara mänskliga.

Be om hjälp gör vi inte för att vara till besvär el en belastning är det sista vi vill.

Är ju supermänniskor som klarar allt själva.

Är människor ärliga då? 

Nee jag tror folk säger det som passar här och nu för en konflikt är ju onödig..

Jag sköter mitt och den sitt el? 

för skvallra och snacka det gör vi väl ändå ofta och gärna.

Blir lite rädd när jag tänker på kraven som höjs lite för varje år.

När Hampus kommer gå i skolan ska man väl ha bäst betyg,vara sjukt snygg, duktig på sport samt ha massa pengar.

Me my self and i:

Jag är ingen super människa men jag har svårt att be om hjälp för jag vill inte belasta andra, jag älskar att höra skvaller även om jag inte alltid tror på det jag hör, drar mig dock inte för konflikter men händer att jag gör det om jag anser att det inte är värt energin...

Aaa att tappa kontrollen är skrämmande och frustrerande men fruktansvärt nyttigt.

Teknologin ja jag förväntar mig att den ska funka o blir irriterad när den inte gör det för då påverkas min planering.(tänk va underbart att inte göra det)

Har okey ekonomi så jag klarar mig.

Jag är nog en gnällare o lite ta för givet person som får små "vakna upp" uppenbarelser.

Men jag är en känslomänniska och har svårt att få ut det, då blir jag gnällig,haha!

I vissa ögonblick tror jag jag är en super människa som klarar allt men jag inser ganska snart att det är bara i min vildaste fantasi jag gör det.

Vad kommer allt detta kommer ifrån vet jag inte men mitt hjärta gör ont och då går hjärnan på högvarv och massa saker som egentligen är orelevanta för mig dyker upp,haha!

En kär vän skrev till mig en gång att det är som jag har en diskussion med mig själv här på bloggen och lite så är det nog.

När jag är stressad äter jag så vet inte vilket som är värst  äta eller skriva massa goja....

Jaja åter igen hur jag än vrider o vänder på mitt liv så ser det ganska bra ut.. upp och ner gångar som det ska vara och förhoppningsvis lite personlig utveckling nu och då!