Livet!

Allt man tar förgivet o allt man inte ens reflekterar över,uppskattar o är tacksam för egentligen kan verkligen göra sig påminda efter en händelse el upplevelse som är mindre bra.

Jag har senaste tiden haft det jobbigt för jag inte mått bra.

Jag har försökt vara glad o känna glädje men inte kunnat.

Allt har varit svart o jag har lett o spelat glad fast jag egentligen inte ens vill gå upp.

Inget har haft någon mening o jag har kämpat på för det är så man ska göra.

Jag har bara varit o mer el mindre när jag väl kännt något har det varit smärta,ilska o sorg ( tårarna som brännt innan för ögon locken)så har inte mått speciellt bra el kunnat finnas för dem som jag bryr mig om som har det jobbigt.

Jag har haft fullt upp med att hålla mitt eget huvud över vatten ytan.

Jag mår fortfarande väldigt dåligt o andledningen vet jag inte men jag börjar kunna känna skrattet komma igen o tacksamherten igen.

Andledningen tror jag är en händelse som gjorde att jag frukade för mitt liv o en upplevelse som jag inte någonsin vill uppleva igen.

Mitt jobb har risker det vet jag men den här gången vart jag rädd på riktigt o jag brukar kunna ta det mästa o är inte direkt den som backar el ringer efter hjälp.

Kanske för jag är gravid som jag vart så fruktansvärt rädd o tyckte det var mycket obehagligt.

Polisen i det här fallet var inte direkt så hälpsamma som man önskar =(.

Fick ringa dit 3 gånger o sista gången grinade jag nästan i luren när jag bad dem komma...

Sjukt!

När dem väl kom så var dem mycket bra o var kvar på jobbet med mig i nästan 1,5h o det känndes bra.

Mitt älskade ofödda barn <3!

Rädslan att jag skulle förlora dig den natten vände allt till sin spets o jag insåg jag har fått en underbar gåva o jag måste för din skull hitta glädjen o livets rätta väg igen.

Vill aldrig du ska behöva utsättas för den stress och oro som uppkom denna natt.

Vill bara tillsist tillägga att jag är inte rädd för att gå till jobbet el jobba där jag jobbar men jag inser vilket riskfyllt jobb jag egentligen har.

Jag älskar mitt jobb o jag känner väldigt mycket för alla boenden o vet dem inte skulle göra illa mig medvetet.. men där är problemet... dem är påtända o fulla så vad som helst kan hända utan att dem medvetet har för avsikt att skada någon annan.

Jag är tacksam jag vet jag har vad som krävs för att klara detta jobb bra!

Jag får ett iskallt lugn när det är panik runt omkring.

Jag är väldigt bra på att läsa av människor o se problem,situtationer som kan uppkomma.

Har en känsla för när något är på väg åt fel håll o jag är mycket lyhörd för det som händer runt mig.

Så jag känner min stark o trygg i mig själv på jobbet o vad jag gör där vilket är skönt.